Snabbfixade mig på hotellet i Sthlm. Nu kör vi middag & lite annat! ;)

Jag har varit så uttråkad under resan imorse. I brist på annat klickade jag hem en ny vinterjacka. I år la jag ner extra mycket pengar på den då jag tror den håller bättre än vad mina tidigare gjort. Den är dessutom tidlös!

;)

"I run to prevent the fall, To escape the wounds. The unanswered calls, Just put it all to sleep, Lay it all to rest. I need to rid the doubt To believe again, To even breathe in the same way. But someone needs to show me how"

Läste igenom ett gammalt sms jag skickade till några av mina "vänner" i augusti. Då allt började bli sämre: Hej allihopa! Jag vill bara säga TACK. För att ni sista månaderna stått ut med mig genom bra och dåligt. För att ni fått mig att skratta och gett mig så mycket ovärderliga minnen. Jag vaknade imorse och kände nu jävlar. Det är tack vare er jag helt ärligt för första gången känner att nu räcker det. Alla tårar jag slösat, allt han tog ifrån mig, andetagen som höll på att försvinna pga honom. Enough is Enough. Och jag tror på fullaste allvar att jag är redo att må bra nu igen tack vare er. I'm FINALLY out! Ni är bäst ❤

Åt det smset vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. För dom som fick det smset kom att visa sig göra allt värre än vad det nånsin varit. Fick allt jag kämpat och byggt upp under ett år att försvinna. Det är sjukt hur dom i ens närhet som hjälpte en att läka var samma personer som i nästa sekund tog varenda liten bit av mig och kastade sönder dom. Skrämmande tankar!

Jag vet inte om jag fortfarande är mest: Arg, ledsen eller besviken!? Dessa tre & Alla liknande känslor kokar i en stort svart häxgryta över en öppen eld.

Jag är packad och klar åtminstone. Jag är både livrädd för att åka iväg när jag mår såhär men samtidigt ska det bli så skönt att lämna allt här hemma och kanske få en chans att verkligen tänka på nåt annat?

Ska passa på att krama om J nu innan och suga åt mig all den energi och det lugn han ger mig & verkligen försöka behålla det i kroppen.

Jag tror Svea frös imorse? Hela vinterhalvåret hittar man alltid henne sovandes på elementet. Andra halvan i badkaret.. Mongokatt!

Den här helgen har jag legat i. Fy satan va jag har varit kung på att sälja! Idag fick jag en liten down på eftermiddagen och som tur är fanns burn och räddade mig så jag blev på topp igen. Och apropå jobb.. Det är så skönt att kunna komma till jobbet och ventilera allt mitt kaos med Katja. Jag skulle nog explodera annars!

Efter jobbet blev det lite spontanshopping med Katja på köpis. Fick med mig ett läppstift, fina ringar jag blev helt kär i och en fin spets bh.

Direkt när jag kom hem gjorde jag svingod juice i råsaftcentrifugen. Har känt av i kroppen att den haft brist på vitaminer, det har den inte nu längre!

Nu ska jag slänga i färgen i håret innan bästa J kommer hit och kramar bort kaoset i mig. Ha en fin söndag!

Är man vänner.. Borde man inte finnas där för varandra genom vått & torrt? Att hjälpa någon som mår dåligt är inte lätt, det vet jag. Men att istället vända personen ryggen för att det är både lättare & roligare är inte vänskap nånstans. Då kan man inte heller sitta och påstå att man bryr sig om man skadar personen ännu mer.

Det är såna här basic grejer som jag tycker människor borde ha lärt sig vid vår ålder. Men ibland blir sånt här enkelt raketforskning för vissa.

Och jag fick ett sms imorse; Du är så sur, du behöver inte vara otrevlig i smsen. Det här med telefoner & datorer - HERREMINJÄVLAGUD.. Människor läser ord, vrider & vänder på det efter vad dom tror. Ord över telefon & dator blir så fel, eftersom man inte ser uttryck och hör tonläge. Så man vrider det till något det inte är..

Igår blev det tacobuffe & tårta med hela underbara släkten innan jag skulle vidare på andra äventyr. Så kul att min moster & mina kusiner från Stockholm kom ner. Men det bästa av allt var att min kusin Elin var där, det var så otroligt många månader sen jag träffade henne på grund av olika anledningar. Så fort vi är hemma från våra resor ska vi ta tag k det här! Och jag tror att hon är just vad jag behöver just nu, för hon är nog den enda som kan förstå det här jag går igenom till 200%.. Och så klart var min lilla skalbagge Isak där ❤

Och apropå resor. Närmsta tre veckorna kommer jag i princip att vara på resande fot. Idag måste jag verkligen börja packa! :)

Ikväll blir det kramar & mys med J. Som jag har längtat efter ännu en kaotisk helg. Det är så skönt att prata av sig men en VUXEN & vettig människa. Lär slänga i en till omgång hårfärg också.

Jag har varit med om mycket i mitt liv. Men det här senaste har dragit all energi ur mig. Jag skulle ljuga om jag är återställd efter sista veckornas drama. Jag är liksom bara chockad. Hur vissa människor har ett sånt stort behov av att skapa drama, av att göra en höna av en fjäder. Har ALDRIG i mitt liv om något liknande.

Tror vädret i min telefon fick fnatt igår också? Jag frös ihjäl, men det kan ju aldrig ha varit -19!!? LUGNA MAH!

MINST SAGT. Jag var glad men är det inte längre. Jag är bara tom & i total CHOCK. Över hur vuxna människor beter sig. Och något skrämmande. Men nu vet jag åtminstone... HOPE YOU'RE HAPPY NOW!

Jag kommer ALDRIG tröttna på denna underbara låt ❤

Imorse på väg till bussen mötte jag världens sötaste lilla hund, en sån som Maria Montazami har och jag dog lite. Lär skaffa en Karl så jag kan skaffa en hund!

Annars har idag varit en grym dag! Jag tror det berodde på att jag vaknade i harmoni i J's värme. Kramar, kaffe & Nyhetsmorgon. En lugn och mysig morgon. Har sålt som satan idag & haft såna där grymma kunder. Fick en liten down på eftermiddagen men inget som inte lite redbull kunde bota.

Ikväll är jag ensam för första gången på 1 1/2 vecka. Och vet ni vad? DET KÄNNS SKÖNT. Det känns faktiskt bra, lugnet i kroppen ligger bra. När jag & Katja var och handlade efter jobbet fick jag sånt där megasug efter pannbiffar, lingonsylt, potatisklyftor & gräddsås. FYFAN va jag njöt, så sjukt gott. Till efterrätt har jag bäddat ner mig med godis i sängen framför filmen LOL. En bra fredag! Det behövde jag ❤

Alla kan göra fel, alla misstag. I slutändan handlar det om att kunna vara ärlig, berätta vad man tycker, hur man känner & stå för saker. Att be om förlåtelse är en av de största sakerna en människa kan göra och kan man inte ta emot det över till och med struntsaker då bör man tänka till över sig själv.

Idag har varit katastrof. Som tur är har jag haft världens bästa vänner vid min sida på jobbet, jag har haft den finaste chefen som tröstat & peppat. Och gett mig den hjälpen jag behöver! Jag har som jag skrev tidigare: Tagit ett myrsteg åt rätt håll. Eller som min fina vän Anja skrev: Tagit björnsteg på en myrstig.

Nu ska jag ta en lång dusch och invänta J som kommer och bäddar ner mig så jag kan få lugn i min trasiga själ. Just nu klarar jag inte av en sekund i min egen ensamhet, för den äter upp mig.

Annars dom få stunder jag klarat av att vara ute i butiken och möta kunder har det varit fruktansvärt segt. Fått iväg två offerter åtminstone. Jag och Jennie hade tråkigt mot slutet och stod och speglade oss i skålarna till köksmaskinerna som gjorde att man fick världens största panna :p Skulle behöva göra om mina naglar då mina egna växer som ogräs! Så länge får lite glitter pigga upp dom tills tiden & orken finns :)

Köpte dessutom med mig ett nytt fint iPad case inför alla kommande resor den här månaden. Färgglatt för att piffa upp min annars väldigt svarta vardag. Att den dessutom stöttar ett bra ändamål, Aids får det att värma hjärtat. Att ett sånt stort företag som Apple försöker göra sitt för att stödja fel i världen. Product red ❤

Jag har lyssnat på vänner, familj & arbetskamrater. Jag har framför allt lyssnat på MIG SJÄLV. Jag har tagit ett darrande steg åt rätt håll och hade en hjälpande hand på vägen. Jag bad om hjälp och jag fick den. Jag är livrädd men samtidigt känner jag; Det kan fan inte bli värre.

Igår kväll/natt sköljde paniken över mig. Som alltid fick J plocka upp spillrorna. Var helt yr, tårögd och mosig i huvudet när jag slog upp ögonen imorse. Och jag har ALDRIG i hela mitt liv velat ligga kvar i hans varma trygga famn så mycket som imorse. Men jag fick lov att rycka upp mig och ta mig upp ändå. Tyvärr glömde jag att lämna det tunga kvar så får bära omkring på det idag.

Den meningen är fast i mitt huvud och det får det att hugga till i både hjärtat & bröstet. Hur vuxna, normalt funtade människor kan bete sig..

Och till något helt annat. Jag är i en period nu där jag måste kunna ventilera mig utan att bli missförstådd eller dömd. Jag har inte bestämt hur jag ska göra. Lägga ner? Fortsätta som vanligt? Eller sätta lösenord. Det handlar inte om att endast mina närmaste ska kunna läsa utan mer om att jag vill veta & ha kontroll över vilka som får läsa om mina väldigt privata inlägg och min kamp emot panikångest. Förmodligen kommer det komma upp ett lösen snart inom en snar framtid. Och vill nån fortsätta läsa så skriv ett meddelande på Facebook om ni har mig där, släng iväg ett sms till mig om ni har mitt nr, skriv en kommentar här med mailadress eller skicka ett mail till mig på: [email protected] :)

Nu ska jag ta igen alla missade avsnitt av mina favoritserier, försöka somna tidigt ikväll med hjälp av värmen i kroppen från igår.

Ha det bra fina ❤

Blev ingen träning & sen slapp i soffan. Jessika drog ut mig till Valbo med henne & Johnny, men det var lika bra. Hann köpa en del till Mamma & Pappas födelsedagspresent :) Och vilken jäkla energi Jessika har, ibland fattar jag inte hur hon orkar - på ett bra sätt alltså.. Det behövde jag idag! Skönt att få prata av sig lite om sista tiden också.. Sötnosen köpte pepparkaks deg också, inte för att baka med utan för att äta, HAHHAA! Fast det är ju iofs godare än vad själva pepparkakorna är. Hon lovade att spara en bit till mig till helgen ;) Mums!

Nu håller jag på och avkalkar espressomaskinen vilket är förjävla tråkigt. Sen ska jag städa, bädda rent, ta en lång promenad & sen ta ett varmt bad.

Har även beställt kurslitteratur och FY TO THE FAN va dyra såna böcker är, helt stört. Försöker tänka att det är en investering för framtiden men det känns skit trist att lägga ner så mycket på böcker...

Åh vilken bra morgon. Nu blir det träning sen ska jag bädda ner mig till serie maraton :)

"Känner du dig också annorlunda ibland?

Jag har en kompis som aldrig känt behovet av att gå i flock. Hon ömsar hellre skinn och börjar om än att tvingas in på en redan upptrampad vandringsled.

Hon har aldrig tillhört något lag. Aldrig följt en trend bara för att skocken rusat åt det hållet. Aldrig lyssnat okritiskt till någon bara för att de har en megafon.

De här människorna har svårt att rätta in sig i ledet. De har problem med att klappa i takt. Inte på grund av brist på taktkänsla, utan för att de inte trivs i det sammanhanget.

De kan inte tvingas in i en redan stöpt mall. De tilltalas inte av de måsten som andra vill trycka ned i halsen på dem. Massans lockrop biter inte.

Hon kanske aldrig kommer att bli någon perfekt lagspelare utifrån normen. Hon uppfattas som motvalls och sträv som en katts tunga, men hon gillar inte att hoppa på kommando bara för att någon säger "hoppa".

Kan du känna igen dig i det här?

Det här gör också att man från tid till annan känner sig utanför. Missuppfattad. Som en betraktare snarare än en deltagare på livets spelplan. Men så är det att vara annorlunda. Det är ingen svaghet, det är en styrka, även om det kan kännas som en förbannelse många gånger.

Det här är en hyllning till alla som är annorlunda.

Det är nämligen samma människor som i sina bästa stunder åstadkommit några av de viktigaste genombrotten, de mest briljanta idéerna, de största upptäckterna.

Inte trots att de inte gick i flock, utan just därför att de gick sin egen väg. De lyckades med detta bland annat just för att de var- och tänkte annorlunda.

Ta vara på den här färdigheten. Skriv din egen bok. Vinn din egen tävling. Fäll upp kragen och följ din egen kompass. Var stolt över det unika i dig."

"No more tears, my heart is dry
I don't laugh and I don't cry
I don't think about you all the time
But when I do – I wonder why

You have to go out of my door
And leave just like you did before
I know I said that I was sure
But rich men can't imagine poor.

Little me and little you
Kept doing all the things they do
They never really think it through
Like I can never think you're true

Here I go again – the blame
The guilt, the pain, the hurt, the shame
The founding fathers of our plane
That's stuck in heavy clouds of rain.

One day baby, we'll be old
Oh baby, we'll be old
And think of all the stories that we could have told."

JAG FICK BEHÅLLA MATEN! Magen blev lite chockad och gjorde förbannat ont en stund men nu mår jag bättre än på länge. Är helt slut då tankar håller mig vaken så nu ska jag strax krypa ner och somna in i lugnet som J's värme ger. Godnatt fina!

Vill man något är man välkommen att säga det TILL MIG istället :)

Jag är lite nervös för det här med mat ikväll alltså.. Jag har sammanlagt gått ner snart 7 kg på två veckor "tack vare" magsåret. Antingen har jag sån ångest vilket resulterar i att jag mår för dåligt för att äta. Eller så svider det till i magen & vänder och kommer upp tillsammans med blod istället. Fy to the fan! Idag ska jag fan inte låta magsåret vinna. Ska äta i snigeltakt och tvinga tillbaka maten om den vill upp igen. Sådeså! Mystightsen är på, dags att röra sig ut i kylan. Men efter kyla kommer värme ❤

Älskar den låten med Stiftelsen.. Och vissa rader stämmer så bra med hur det är: "När mörkret faller, på dig, ser jag falska ögon. Jag skadar andra, inte bara mig.. Vet du nu var du har mig? Du har inte en chans, Spring för livet - Jag är ur balans

Ser du nu vad du gör? "Skit i honom, han mår inte bra" är allt jag hör. Ser ni nu vad ni gör? Sover ni gott nu, vänta ni!"

För som sagt vände några av dom jag trodde var närmast mig ryggen när man behövde det som minst. Och det är inte alltid lätt alla gånger...

Färgat håret & pysslat hela eftermiddagen/kvällen. Snart slutar J! Då blir det lite mat & kramar.. Men framför allt - LUGN & RO i mitt inre kaos. Som jag sa vände vissa mig ryggen Medans andra tog ett steg fram och försöker hindra mig från att falla.

Det där lugnet som infinner sig i kroppen när J kramar om en. Bäst avslut på sämst måndag ❤

Tårarna har bränt i ögonen hela dagen, konstant. Huvudet har dunkat, andetagen har gjort ont, kroppen värkt osv. Det var så skönt när Elin ropade ut i högtalaren på jobbet att klockan var 20:00 och varuhuset hade stängt för dagen. Att få komma hem till mumsig tacopizza gjorde mitt humör bättre. Hade dessutom fått brev från Miroi som har hand om distanskurserna jag ska läsa vilket gjorde mig pepp. Trots att jag har en oro i magen hur jag ska orka & hinna samtidigt som jag jobbar för fullt så tror jag att det behövs. Jag behöver distraheras, något som fyller min hjärna med något annat än det här.

Åh så vackert! http://stureplan.se/bloggar/hibbs/2012/10/22/a-love-story-in-22-pictures/

Och jag är så slut idag så inga ord kan beskriva. Jag har noll lust & energi att vara trevlig mot folk idag. Men jag har inget val. Det roliga är att dom dagar jag brukar känna såhär är dom dagarna jag har bästa kunderna & säljer som mest. Dessutom får jag längta till ikväll när jag får känna det där lugnet igen. Hoppas att mitt hjärta Elin jobbar också så att hon ger mig lite energi. Har iaf världens bästa Tezz med mig på vitvaror, så idag kanske funkar ändå!?

Kom på idag att jag gjorde nånting förra veckan som sker idag, som nu känns så jävla dumt och onödigt. Men det är sånt som händer!

Och till nåt annat. Jag blir lite rädd när det kommer till människor & skitsnack. Om man tror att man står varandra nära, att man är vänner.. Och beteende utvecklar sig hit - hur länge har jag då gått omkring och omgett mig med vänner som i sin tur bakom min rygg snackat skit? Det har jag legat och tänkt på hela natten... Och jag brukar ju säga att ensam är stark... Fast ensam är inte stark! Speciellt inte när det är alla mot en. Så jag har (både psykiskt & fysiskt) vikt mig dubbel av allt. Att göra en höna av en fjäder finns det vissa som är världsmästare på.

Tänker på Melissa Horn; Jag har förlorat en tävling, men vunnit ett val. Jag har valt att stå utanför allt det där jag blir ledsen av.

Hittade en bild på en katt som blivit misshandlad av sin ägare. Så jäkla förbannad gör sånt mig. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är bland de sötaste jag sett

Sista två-tre veckorna är en enda stor dimma för mig. Jag har liksom gått omkring i ett enda vakuum. Efter det, efter den här helvetes helgen & efter alldeles för många sömnlösa nätter är det helt okej att ta en sömntablett & lägga sig och sova klockan 18 en söndag. Och det är exakt vad jag ska göra! Godnatt. Idioti värld!

En del ord som vissa människor säger kan man höra högt & tydligt fast dom är alldeles knäpptysta. Så är det faktiskt. Sluta ha så förutfattade meningar och tänk "Nej, jag ska inte säga något positivt, ge beröm etc för han/hon är nog sååå himla lycklig och nöjd ändå". Vad vet du om vilka inre strider den människan kämpar mot? Alla, ALLA, oavsett livssituation, har vi våra demoner som vi försöker hålla i schack. Sänk garden och tänk med hjärtat istället för att vara hård & elak. Visa lite omtanke och du kanske har förändrat hela den dagen för en annan människa. Och jag lovar dig att du kommer må väldigt mycket bättre själv också.

"But if you think I look mad today, you should have seen me yesterday. You can call me a beauty, you can call me a beast, but it's nobodys buisness, what I do or please.

Hope you're happy now, but I'm not giving in. I hope you're satisfied with your bullshit and your lies. Hope you're happy now, but I'm not giving up. I hope you're satisfied, can't bury me alive."

Jag har legat i snart fyra timmar och snoozat på Johans arm i tystnad. Jag har aldrig uppskattat tystnad förut. Idag gjorde jag det. Tystnad, värme, närhet & ett försök till lugna andetag. Allt annat som tryckt i bröstet, fått magen att svida extra mycket & som gjort att varje andetag gjort ont försvann för en liten stund. Det var som att världen utanför försvann och det fanns ingenting annat än ett påhittat lugn.

Jag är i chocktillstånd över hur vuxna människor gång på gång beter sig. Vissa vet verkligen exakt hur man gör för att krossa en annan människa. Just nu känner jag bara för att packa ihop mina grejer & flytta till månen.. Idag tappade jag hoppet för mänskligheten, för människor är inte i grunden bra varelser.

"Tätt intill, doften av oss två
Vända sig om, samma skjorta i blå
Doften jag känner vore inget utan dig

Sätt dig ner, vi håller din hand
Berätta vem du är, vi finns för varann
Alla minnen vore inget utan dig

Som en sjö utan vatten, som en lykta utan ljus
Ett liv utan färger, det är inte du

Nån man ser då man blundar, som en ängel framför
Nån som hjälper en och flyga då man glömt hur man gör

Kär utan känslor eller skratta utan ljud
Ett liv utan färger, det är inte du

Nån som glömt alla bekymmer, en kvinna med mod
Nån som fattar vad man känner
fast man talar utan ord"

Kom på att det här är min första helt nyktra (1 glas vin i badet räknas inte) på sisådär 11 månader. Det är sjukt! Snart kommer iaf J tillbaka och det ska bli så skönt, för hjärtklappningen som gör det svårt att andas.

"Can't hear the words you say, but it doesn't really matter. I give the world to you, If you just - Fly into the distant, dissapear for a while. I can't make sense of this"

Det tog stopp. Jag tog ett bad, kom ut och sen vet jag inte vad som hände. Panikångesten bara sköljde över mig så fruktansvärt att jag inte ens klarade av att resa mig från golvet, hela kroppen låste sig liksom i smärtan.

Jag trodde, på fullaste allvar att nu dör jag, nu dör jag på riktigt. Jag kommer kvävas här på golvet till döds. Jag hörde i panik av mig till J som kom hit och bäddade ner mig under filten i soffan och torkade tårarna. Ikväll var det utan tvekan otäckaste jag varit med om. Skillnaden idag är att jag vet exakt vad/vem/vilka som orsakade det här och det värsta är att problemet inte ligger i mina händer.

Nu tänker jag ligga här, fokusera på att andas. Ta en migräntablett mot huvudvärken som uppstod efter över en timmes tårar och försöka andas. Den här helgen är den värsta i mitt liv, den blev inte alls som jag trodde. Som jag väntat & längtat hela veckan.. Jag önskar INGEN nånsin sjukdomen panikångest. Jag skulle inte önska min värsta fiende det här. Har ni aldrig fått en riktig panikångestattack kan ni inte föreställa er vilket helvete det här.

Och jag är enligt mig själv jävligt stark som vågar erkänna: Att jag är rädd. Jag är på riktigt livrädd över hur situationen är. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här hålet längre. Och jag vågar erkänna det många andra inte vågar: Att jag mestadels bara vill slänga in handduken, ge upp och inte vakna upp till ett sånt här liv. Sen kommer det små glimtar som får upp mitt hopp. Men oftast, oftast vill jag inte. Och så många gånger jag har varit på den gränsen, balanserat mellan liv och död. En hård sanning för mig själv att erkänna.

Kom att tänka på en låt, Evanescence - My immortal.. Godnatt!

"I'm so tired of being here, supressed by all my childish fears

These wounds won't seem to heal, this pain is just too real

There's just too much that time cannot erase"

Det är jag värd...

Sant, roligt & tragiskt på samma gång :p

Jag fattar inte att jag kan tänka & älta tills det knappt finns nånting kvar. Jag kan tänka och vrida på allt i en evighet för att förstå. Medans jag har vänner som bara blåser av sig saker som det aldrig inträffat. Jag har varit och är alldeles för mycket av en känslomänniska, jag lärde mig aldrig tekniken att stänga av.

Hämtade Mamma imorse, snodde lite vin och hämtade ut min HELA & lagade Macbook pro :D Har legat här ett bra tag nu och försökt få ur lite irritation & frustration ur kroppen. Jag är så fruktansvärt seg idag. Lär ta en dusch och fräscha upp mig lite & börja göra mig iordning!

Utfrysning i allra högsta grad. Ja.. Eller jaha. Jag är tom på ord! Trodde banden var starkare än så men jag misstog mig som jag gjort så många gånger förr.. Det gör mig ledsen. alla månader som liksom vänt mitt liv upp & ner (i bästa bemärkelsen) finns liksom inte där längre. Allt som gjort mig glad är liksom borta. Jag känner mig både irriterad, frustrerad, arg, sviken, ledsen, likgiltig och tom över att få ta en smäll jag inte haft någonting med att göra överhuvudtaget.

Och till nåt annat. Jag hoppas du/ni kan stå där rak i ryggen och komma ihåg vad du/ni gjorde mot mig, tillsammans.

Fick låna hem denna från jobbet i förrgår och fastnade för den :)

Den här dagen bara rann iväg. Men hade en bra känsla i kroppen! Slutade 15 och ledig helg på det, AWESOME! Fick dessutom ett samtal på eftermiddan att min älskade MacBook PRO vad tillbaka från reparationen, mycket tidigare än väntat. LYCKA!

Sista tiden har jag fått sån där bebislängtan. Självklart inte att JAG vill ha barn, men bara närheten. Jag längtar efter min kusin konstant och bara väntar på att få hålla i honom nästa gång. Jag får en sån härlig känsla i närheten av barn.. Dom små oskyldiga liven ❤

Det finns en grupp på Facebook som heter nåt i stil med Alla vi som hatar människor.. Och ja, fan. Människor är vidriga varelser i dom flesta fallen. Jag förstår liksom inte, jag trodde saker skulle bli bättre när man blev äldre.. Men ålder har ingenting med saker att göra för i slutändan är människor ändå fega. I de flesta fall!

Som en händelse. Människor vågar inte stå för vad dom tycker och säger, inte ens inför så kallade vänner. Hur man kan snacka så mycket "skit" om personen och sen låta den personen med sitt drama & sina lögner såra någon annan så fruktansvärt mycket och liksom ty sig till den och vända den andra personen ryggen. Sånt är fel! Och hur personen i fråga kan "må bra" av att behöva ställa till med nåt & ljuga för att få tillbaka vänner är också ett mysterium för mig. Nej, människor är svaga rakt igenom.

Idag fick butiken utrymmas pga brandlarm. Stod ute i duggregnat & kylan lite över 30 minuter innan allt blev grönt och vi fick komma in igen. Det var en fryssen & trött (då sömnen i många nätter varit frånvarande) Steph som faktiskt sålde järnet resten av dagen. Älskar Media Markt's initiativ att hela personalen ska bära rosa bandet också!

Åh, älskar mitt halsband!

Ett litet sms kan ge en sån värme i hjärtat så att man till och med börjar gråta, men inte av ångest utan av en känsla av hopp!

Åh, den låten med Rihanna går på repeat hos mig!

Igår efter att jag kom hem från ett sjukhusbesök var jag så sönderstressad över situationen. Det hann inte ta mer än 1 timme innan jag fick mitt första av tre panikångestanfall. Jag lyckades lugna mig lite, bäddade ner mig i sängen med tända ljus och Mumford & Sons ljuvliga musik i bakgrunden. Sen kom Johan och kramade om mig tills jag nästan somnade innan han gick hem igen. Guldvärt eftersom jag fick prata av mig lite, fick andas, slappna av och dessutom lyckades somna två timmar i natt.

Och apropå att må dåligt.. Jag är oerhört glad & tacksam över att bo i ett sånt "tryggt" land som Sverige men vissa viktiga delar missas tyvärr. Du kan väldigt ofta få hjälp om nånting händer. Men när det kommer till vården med "psyksjuka" är det skrämmande. Nu lider jag "bara" av panikångest, det finns dom som har det mycket värre än så. Det jag vill komma till, mår du dåligt, finns absolut ingen hjälp att få, INGEN. Du får tjata & tvinga till dig den minsta hjälpen. Som i mitt fall, fick jag tabletter (som absolut dämpar, men dom löser inte problemet) och sen skulle det vara bra så, det ska räcka. Hur många gånger man än ber om stöd & hjälp finns ingenstans att vända sig när det kommer till såna här lägen. Nu är det inte bara i mitt fall utan även en nära släkting till mig har blivit vänd ryggen i så många år och alla andra i det här samhället. Det här är skrämmande!

Aja... Idag hade jag lite mer energi :) Har röjt & städat i alla mina 6 fullproppade garderober, städat kylskåpet (tråkigaste sysslan som finns!?) och putsat hela lägenheten från topp till tå. Slängde även ihop lite blodpudding (nyttigt, gott och billigt - perfekt) som jag hoppas magen vill behålla imorgon under en långdag på jobbet. Tog ett långt bad, smörjde in mig i härligt jordgubbsluktande Body Butter & bäddade rent. Jag känner ett uns av lugn! Nu myser jag bara till SoA & The Walking Dead innan Johan kommer förbi en sväng om ett par timmar.

Förresten måste jag berömma eleven.se sjukt snabba leveranser!

Humor när den är som bäst!

Så fruktansvärt söt! Skulle så gärna vilja ha en liten vovve men tyvärr finns ingen tid för det!

Roade mig med tröstshopping!

Köpte med mig en maskin för att göra nagelförlängning hemma igår. Och trots att det var första gången jag gjorde det är jag riktigt nöjd med resultatet :) Så kom in och köp en peeps!

“Its hard not to hate; People, Things, Institutions. When they break your spirit and take pleasure in watching you bleed. Hate is the only feeling that makes sense. But I know what hate does to a man. Tears him apart, turns him into something he’s not. Something he promised himself he’d never become. That’s what I need to tell you. To let you know how hard I’m trying not to cave under the weight of all the awful things I feel in my heart. Sometimes my life feels like a deadly balancing act. What I feel slamming up against what I should do. Impulsive reactions racing to solutions miles ahead of my brain.
when I look at my day, I realize that most of it was spent cleaning up the damage of the day before. In that life I have no future. all I have is distraction and remorse.

I buried my best friend three days ago. As cliche as it sounds a part of me was left in that box. A part I barely knew, a part I’ll never see again. Everyday is a new box boy’s. You open it, you take a look at whats inside. You’re the one that determines if its a gift, or a coffin.”

— Jax Teller

Ikväll brast det, ikväll fick jag den värsta panikångest attacken jag NÅGONSIN varit med om. Nu är gränsen nådd. Nu är jag tillbaka i exakt samma klibbiga sörja jag var för lite mer än ett år sen. Jag orkar bara inte ha ont i hjärtat dag ut och dag in. Om jag ska vara ärlig orkar jag egentligen ingenting alls längre. Det ska krävas något extremt för att ta mig upp härifrån den här gången.

Idag gjorde jag nånting jag förmodligen aldrig kommer göra igen. I tried to put out fire with gasoline, skulle man milt kunna uttrycka det.

Fick bebis besök på jobbet idag. Så passade på att busa lite Medans jag löste ett kundärende på telefon :p

"Jag ligger gömd under löven, jag ligger gömd under snön. Jag har fastnat med händerna i marken i minnet från en mardröm.

Jag är så långt ifrån dig, som i ett annat land fast nära ditt. När allting verkade enkelt i mitt liv, när du kände dig utestängd från mitt.

Åren går in i varann och jag inser att tiden är kort. Årstiderna smälter samman och jag vill minnas det jag en gång glömde bort.

Och du som gått vid min sida, säg mig, verkar jag tyngre nu? Jag har varit så trogen, det jag tror på och hållit på förlåt som längtat ut.

Jag försöker men jag förlorar varje gång
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom. Jag skulle förstå om du ändrade dig och vände om..

Om du lutar dig mot solen, om jag lutar mig mot dig. Jag blir bättre med tiden om du har tålamod med mig ❤"

Usch vilken konstig och vidrig dag, ändå har säljandet gått toppen? Sammanlagt idag har jag proppat i mig tre (!!!) xanor för att överhuvudet kunna stå upp och andas. Det blev med andra ord inget biomys som jag hade laddat inför.

Jag är en ärlig person, kan man inte ta sanningen då är det så. Jag har blivit uppfostrad att säga sanningen och stå för vad jag tycker, ofta får jag lida för det. Att man ska få ta skit och hela smällen för något man inte ens är en del av. Då står jag hellre ensam och rak i ryggen. Idag vill jag inte alls vara på jobbet och vara trevlig mot folk, har noll lust med de. Jag känner mig bara tom, chockad och ledsen.

Och så finns det andra. Det var som telepati just nu. När man som mest behövde de fick man ett oväntat sms från Tess. För en vecka sen var jag lycklig i Karlstad - MISS YOU! ❤

Ligger i badet och försöker skaka av mig kvällen & stressen för att överhuvudtaget klara av att resa mig ur sängen. Melissa Horn lugnar mitt hjärta!

"Jag går i vinterskor på hösten, alltid förberedd för storm. Jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar, jag har känslor utan uppehåll.

Jag har förlorat en tävling men vunnit ett val.. Har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av!"

Spelade vi spel och hade en bra kväll. Längesen jag slapp stressen & ångesten på det sättet som ikväll.

Jag vaknade mycket piggare idag, HALLELUJA! Tror nog ångesten & magen igår kväll berodde på föregående natt med endast två timmars sömn innan jag klev upp och jobbade. Jag har alltid varit sån, jag behöver min sömn för att fungera även om jag har väldigt svårt att sova. Så Idag är det nya tag. Jag hoppas på sjukt mycket kunder för jag vill sälja som tusan alltså, pepp! Ha en fin lördag fina ❤

Jag myste med tjejerna, drack något glas vin och snackade skit. Hade tänkt mig en lugn & städad utgång men min kropp sa tvärnej och det gör den av en anledning. Protesterar kroppen måste man lyssna på den vilket jag gjorde och måste fortsätta göra. Myst ner mig med Spiderman på TVn och laddar inför jobb istället :) Tack för en fin kväll, ni är bäst!

Torsdagen började fruktansvärt dåligt. Jag har tvingat tillbaka tårarna hela dagen. Tillslut fick Jessika & Sanna mig på bättre humör. Styrde upp förfest hos mig innan vi drog på Slick och dansade till familjen. Fick sällskap ända fram till dörren också. Satt ute och diskuterade i kylan i över en timme. Jag kommer vara galet trött imorgon men det får dom där kramarna vara värda. Det enda jag får ångest över är att behöva spela trevlig mot folk jag absolut inte vill/orkar bry mig om. Men Aja, det är som det är. Längtar till lördag!

Så jäkla sant. Men jag älskar min lilla skrutt ändå!

Ett ångande hett bad med lugnande oljor i. Världens bästa bok. Lars Winnerbäck i högtalarna. Det var obeskrivligt skönt & välbehövligt!

Jag fick sova lite inatt tack och lov med hjälp av medicinen. Idag blir det lite shopping med mamma till hemmet, sen förbi jobbet och vinka Hejdå till min älskade Mac som måste in på service då den dött. Gonna miss ya my love! Ska även lämna in min kolsyremaskin som inte alls fungerar som den ska :( Och i eftermiddag ska jag få krama om och hålla i lilla snutten! Ska upp till sjukhuset och hälsa på min älskade lilla Isak, som jag längtat ❤

"You spend half of your life trying to fall behind. You're using your headphones to drown out your mind. It was so easy and the words so sweet. You can't remember; you try to move your feet"

Mer bilder från Karlstad... Klubben Tempel vi var på i lördags hade akrobater i taket, sjukt läckert! :D

Det här är inget tyck synd om mig inlägg, mer reflektioner för mig själv och för att mina vänner & min omgivning ska förstå mig lite bättre, varför jag ibland reagerar som jag gör osv..

Jag känner hur magen är tillbaka på ruta ett, exakt där den var för ett år sedan. Och än så länge håller sig panikångesten i schack.. Peppar peppar! Många tror att panikångest är som en depression vilket inte riktigt stämmer. Panikångest är en sjukdom som man behandlar självklart med hjälp av må bra saker men också med medicin. Mitt magsår och min panikångest går hand i hand med varandra. Just nu vet jag inte vad som hände, jag antar att det är en kombination av många olika faktorer men jag vet inte alls. Många små saker som stressar upp en, för lite sömn och dålig eller ingen mat alls vilket får magen att göra uppror. Och när man har så ont i magen att du inte kan sitta, stå eller ligga blir man rädd. När en tugga mat får det att suga till i magen av smärta. När man har så ont att man ligger sömnlös pga hur ont det gör.. Då blir man rädd. Och stressad. Och där har ni kopplingen! Det kan vara en liten skitgrej som gör mig stressad eller ledsen som innebär stress och magont vilket tar fram ännu mer stress. Och där var bollen i rullning, den onda cirkeln.

När det var som värst kunde jag ligga i dagar och bara stirra in i väggen knäpptyst. Gick inte ens upp och drack vatten, åt, duscha eller gick på toa. Där är jag tack och lov inte ännu men jag har lärt mig att känna igen tecken och symptom och den här gången tänker jag sätta ner foten innan det är försent. Jag tänker aldrig tillåta sjukdomen att ta mig dit där jag var för lite över ett år sen. Att få panik i trappuppgången hemma när du ska köpa cigg på lilla kiosken bredvid porten, vända och bara falla ihop i en skakande, hyperventilerande hög på golvet i hallen. När bara tanken på att ta sig ut och köpa mjölk får det att dunka hårt i bröstet. När vardags saker blir omöjliga. Och att leva så - DET ÄR STRESSANDE. När man inser hur låst man är i sig själv.. Och tror ni det blir bättre då? NEJ..

Jag vet att läkare vill hjälpa. Men ibland kan jag bli fruktansvärt frustrerad när dom säger: Sluta analysera, släpp saker, tänk inte för mycket, glöm inte att andas. Ät rätt, sov bra osv. JAG VET allt det där. Men när magen gör så ont är det inte lätt att tvinga kroppen att äta bra. När man är så stressad och det gör ont att andas är det inte lätt att sova bra eller överhuvudtaget..

Jaja.. En bit i taget! Har varit hos läkaren nu på morgon :) Fått lite medicin mot magen samt smärtstillande & ångestdämpande. Andreas tog ledigt för att följa med mig dit, sen bäddade vi ner oss i soffan där vi ska ligga hela dagen och titta på massa bra filmer! :) Det får man göra såna här gånger. Ha en fin dag fina ni!

Sista två månaderna har jag känt den onda spiralen neråt. Sista två veckorna har klumpen i magen tickat.. Inatt bröt det ut.. Och värre och värre har det blivit för varje sekund som gått idag. Magsåret är tillbaka, med full kraft. När jag kom hem idag la jag mig bara ner och grät på hallgolvet av smärta innan jag ringde Andreas och han kom hit. Nu känns det lite bättre. Han har dessutom med sig ångestdämpande sömntabletter så jag kan få andas ut och kanske sova nån minut inatt.

Godis & Game of Thrones får bota söndagsångesten & avsluta en kung helg..

"And when you said I couldn't give you enough, I started giving you up, I started giving you up.

Shame, shame go away, come again some other day. Memories keep haunting me, Help me chase them all away."

Efterfest till 06.30. Jag vaknade NU! 16.30 en lördag. Skärpning! Vi har precis beställt pizza (med hemkörning). Sen är de bara att ladda om, PUH!

Den här fredagen har varit något ut över en vanlig fredag. Ovanligt mycket kunder redan från öppning. Allmänt kaos & strul. Snattare. Jakt efter en försvunnen 5åring (med en halvhysterisk mamma) som hittades utanför Siba. Han har alltså ensam gått ifrån oss, över stora vägen, genom rondellen och över dit vilket faktiskt är en bit, speciellt om man är 5 år och ensam. Hjärtat bara skärde i mig. Nu längtar jag ännu mer efter att få komma fram och öppna fireball flaskan.

Lugna ner mig! Är så överpepp så det finns inte. Och vi är inte framme förrän om 12 timmar. Ohmy!

"It's like forgetting the words to your favorite song. You can't believe it; you were always singing along. It was so easy and the words so sweet. You can't remember; you try to feel the beat."

Åh är så sugen på att köpa denna till julfesten :)

Trots att jag somnade alldeles för sent och klockan stod på 06.00 tog jag mig en lång PW imorse som gav mig glädje och energi. 8.30 befann jag mig på jobbet och trots att jag ska vara här ända till 19.30. Är pepp som satan! Och imorgon är det äntligen fredag!

Och apropå ingenting. Jag känner mig lycklig just nu. Jag försöker visa alla i min närhet kärlek, omtanke & respekt och det jag får tillbaka är ovärderligt ❤

Är man nära, familj som vänner, ska man väl ställa upp för varandra i vått och torrt? En vänskap har fått en fnurra på tråden och den tynger mig, den gör mig ledsen. Speciellt när man försöker utan att få nånting tillbaka. Och när det inte handlar om att personen inte bryr sig, för det vet jag av hela mitt hjärta, utan för att det är lättare att vända ryggen till än att se problemet i ögat och lösa den egentliga "lilla skitsaken".. Du vet hur mycket jag älskar dig och jag finns här när du är redo ❤

Åh jag är så taggad! :D Laddad & redo för att byta miljö och självklart krama om gotjejen ❤

Slutade halv 8. Småsprang från jobbet över till köpis för att hinna in på systemet innan vi åker på fredag. Hängde med mamma på hennes jobb och väntade på skjuts. Boom, där hängde en jacka som bara ropade: Steeeeeeeph! Kärlek vid första ögonkastet, haha! Fick även med mig en lila/vinröd halsduk hem.

Jag kan inte låta bli att undra vem som i ett bra tag nu, i princip varje dag gör ett hjärta efter mitt namn på inpasseringslistan på jobbet? Och apropå jobbet. Kaos! Nu ska jag ligga på the Bosses att vi BEHÖVER & MÅSTE få anställa nån ny som kan och framför allt VILL jobba. Det här håller inte. In och fortsätta köra bara...

Jag & min familj, hela släkten står varandra otroligt nära. Jag är lycklig att ha en sån härlig & stor familj/släkt att alltid luta mig tillbaka mot i vått och torrt.

Tog mig en härlig lång PW på 1 1/2 timme, sådär skönt slut i kroppen nu! Och vart ska jag behöva flytta för att ha höst året runt i princip?

Kollar igenom alla heartbeats avsnitt. Blir man nå dåligt pepp & festsugen eller? Ska snart ut & springa, självklart med heartbeats listan på högsta volym i öronen.

Bara för att Isak klarade sig ut betydde inte det att allt var lugnt sen. Han ligger fortfarande kvar på sjukhuset & får dropp. Hon ligger fortfarande inlagd och är fruktansvärt dålig. Som att den här stackars familjen inte hade nog så fick nu min älskade morbror åka upp på akuten pga hjärtat idag. JAG TÄNKER PÅ ER. ALL STYRKA & KÄRLEK TILL ER. Jag älskar er ❤

Slut på det roliga... Mina kära vänner, ser ni mig inte, hör ni inget ifrån mig så var inte oroliga, jag är inte död. Jag är antingen på jobbet eller pluggar 250 p Medicin & Naturkunskap.. Tuffa veckor framför mig när ett heltidsjobb ska kombineras med 6-8 timmar plugg per dag. Men nu ska inget stoppa mig för att uppnå mina mål & drömmar.. Det här måste gå och finns viljan så löser sig allt. Jag tror dessutom det här är otroligt bra för mig just nu saker inte riktigt är på topp. Då behöver jag saker att lägga all fokus & energi på. Det här blir bra!

Jag har inga gränser, det är endast jag som sätter mina egna gränser. Nu bär det av att fixa lite så jag kan försöka plugga lite Medans jag jobbar. Jag behöver läsa upp två kurser för att i framtiden kunna bli det jag vill - sjuksköterska. Och även om jag just nu inte alls egentligen känner för att plugga måste jag få det gjort. Så när viljan väl kommer är det bara att köra direkt!

Två veckor blir jag hemlös nu inom en snar framtid. Jahapp! Men ska åtminstone få hela badrummet nytt istället för att laga det befintliga som det var sagt innan. Så hela skiten ska rivas ur. Men va skönt de ska bli när allt de här är över :)

Måndagsmys! Har förberett varma mackor med stuvning & färsk svamp. Laddat upp med Snow White & the huntsmen. Snart får jag sällskap! :) Kramar, värme, tända ljus, underbara höst & närhet. Allt de jag tycker absolut bäst om!

Åh va jag längtar! Leonardo är ju alltid bara KUNG KUNG KUNG och det är inte många som lyckas slå honom, fantastisk. Sen är ju novellen från grunden helt grym också. Kan bara inte bli fel! Bara att försöka hålla ut till juni 2013.........

Så jag & Sanna kan åka ner till saknade Tessan i Karlstad. Ska bli så roligt! :D

Jag vet inte vad jag tycker om det här modet men är ändå sjukt sugen på dessa.

Serie maraton. Åh herregud hur Isabel Adrian ser ut, snacka om misslyckad läppförstoring. Sen är ju Maria så jävla härlig på ett knäppt sätt.

❤

Är min besatthet. Jag kan sitta i timmar och titta på tatueringssidor. Många är saker jag absolut inte tycker är snyggt egentligen eller nånsin i närheten skulle göra själv. Men fortfarande kan dom vara sjukt läckra. Som den här!

Ibland spelar det ingen roll hur nära man står varandra eller hur mycket någon betyder, universum vill annorlunda. Vilket är fallet just nu. Det tynger mitt hjärta men det är sånt som händer ibland och det får man bara acceptera. Man får lära sig någonting & ta det med sig.

Såg förresten senaste avsnittet av SoA igår. Och fy! Vidriga serie ;( Dom kan ju göra en ordentligt twist på saker och ting iaf!