En ynka liten sväng tog jag mig upp idag. Jag hatar HATAR dom här extrema downs jag får. Direkt när jag kom innanför dörren föll jag ihop utmattad på sängen och bara grina, och grina och grina.

Jag vill inte sola. Inte fika. Inte sova. Inte äta. Inte träna. Inte titta film. Inte duscha. Inte prata. Inte gråta. Inte träffa nån. Inte vara ensam. Inte fira midsommar. Jag vill helt enkelt absolut ingenting just nu. Jo EN sak, jag vill ha höst, det känns fan så mycket bättre att ligga och må såhär när det är höst ute.

Det ska fan inte vara lätt eller och det är det inte.