Att hitta styrkan när allting är svart.
Idag har varit en tung dag på alla sätt och vis. Ångesten släppte liksom aldrig taget om mig. Ett tag där blev jag rädd på riktigt. Jag gick omkring på jobbet, helt plötsligt fick jag en extrem attack av yrsel, det kändes som hela världen snurrade till under mina ben, det svartnade för ögonen och jag vinglade till. Nära en svimning där alltså. Och vilken skrämmande känsla! När det värsta försvann höll Jag i hyllkanten och såg allting suddigt. Idag har jag inte gjort någon nytta. Spenderat mestadels av tiden sittande på en stol på kontoret och försökt vända världen rätt igen. En stund där kunde jag inte hejda tårarna och det var i det ögonblicket jag kom på hur mycket jag saknar min chef, hon som alltid kunde krama om en, säga några väl valda ord och få en på rätt spår igen. Jag ska vara ärligt, det är jäkligt tufft på jobbet utan henne! Yrseln har fortfarande inte lagt sig, jag ligger nerbäddad sen ett bra tag tillbaka och bara försöker andas lugnt och stilla.
Fina Stephanie, det gör mig ont att höra hur illa du mår . Vill att du ska veta att jag tänker så mycket på hur du har det och hur det går med allt. Blir så jättevarm i hjärtat när jag ser att du mår bra och att du känner dig glad. Men lika kall när jag ser motsatsen. Ta det lugnt , vinn över dina "trista tankar" ta kommandot Steph. Du är en av de starkaste tjejer jag träffat, du har verkligen imponerat på mig ska du veta.
Jag vet att du har styrkan att komma ifrån allt det tunga.
Tack så jättemycket för de fina orden (om de var mig du menade😊)
Saknar dig tjejen, ta hand om dig nu❤