Tack för de fullmånen.. Tagit en långdusch, smörjt in mig i cocoobutter & myser omkring. Ska snart iväg och hämta upp nya ridkläder osv och sen till stallet och lämna allt följt av träning och tacomys.

Jag försöker äta på mig lite. Mitt tapp under tre veckor på 13,6 kg börjar kännas i kroppen, på ett dåligt sätt. Okej om man tappar pga hälsosam träning. Men att tappa pga att man mår dåligt, att magen gör ont - pga svält (ofrivilligt) är inte lika kul. Kroppen är svag, trött, värker, energilös och seg. Det värsta är att det är en sån ond spiral. Har jag väl kommit in i den här fasen är det svårt att komma ur den. För tre år sen var det extremt, då tappade jag ca 30 kg på 3 månader. Det satte sina spår och det är utav de jag tyvärr fått en ohälsosam & osund inställning till mat. Mat förknippar jag med fett, men även med magont. Jag har ont i magen för att jag slarvar med maten men jag får också ont i magen när jag väl äter. Den onda spiralen! För självklart drar man sig för att utsätta kroppen för något som är obehagligt och gör ont. Jag tar babysteg i just det här problemet av mitt liv. Får sakta men säkert ändra vanor och framför allt tankarna för att skapa en hållbar livsstil där jag mår bra - för det är det enda slutresultatet jag bryr mig om. Även om jag har en lång bit kvar och förmodligen något år till av kämpande så tror jag att jag sakta men säkert är på väg åt rätt håll.