En obehaglig distans.
Igår var så bra. Jag, Elin, Andreas, Amii, Emil, Emil & Ahlex drack vin hos mig innan vi dansade loss på O'Learys.
Fick även höra från en vän att en föredetta vän sitter och säger att den saknar mig. Jag vet inte om jag blev mest glad eller ledsen? För självklart saknar jag personen i fråga också, men det ligger liksom inte på mina axlar längre. Det är skittråkigt att inte kunna göra nåt åt saken och jag önskar personen kunde säga det till MIG istället för till andra. Speciellt nu när livet är som det är.
Kommentarer
Trackback