Glädjen.
Jag fattar inte riktigt vad som hände, eller hur det kunde vända så fort. Från katastrof, till lite bättre någon vecka, till att återigen vara tillbaka i stadiet att jag inte vill lämna min trygga säng överhuvudtaget. Jag gör det ju förstås, men tar all min energi. Jag vet ju exakt vilka två faktorer som framkallar det här, problemet är bara att det inte ligger i mina händer...
Idag ska jag försöka göra nåt. Ta en långpromenad, få en tid och klippa min risiga toppar, ha ett mini spa hemma och ta hand om mig själv. Ska åka förbi Valbo en sväng och köpa mig nåt fint på mitt älskade Ove Jansson. Nånting måste jag göra idag, såhär kan jag inte ligga!
Jag tar gärna emot en annan dag på veckan nu, eller helst en helt ny vecka. Där jag kan göra om och göra rätt. Inte låta fel personer komma åt mig, få mig att bli såhär skakig och svag.